Fortuna Voltige

Så känns det fortfarande jobbigt att det inte blev som vi ville. Att vår uppladdning och helg slutade i besvikelse. För de som inte vet vad som hänt så kan vi väl säga att vår finaste Spargo blev väldigt väldigt rädd och att det blev ganska tumultartat av det. Både jag och Karre hamnade i situationer vi gärna hade sluppit. Båda är dock ok och får vi bara vila lite så är vi igång snart igen.

Vi fick en väldigt fin grundrunda med oss som vi kan vara väldigt stolta över.


Finaste gänget innan küren.


Tröttast var tydligen Spargo.


Lite bus.

Carro, Pau, Amanda, Towa, Josse och Karre! Jag är så glad och tacksam över att ni är precis de ni är. Var och en av er är unika och tillsammans blir ni alldeles fantastiska.

Till alla er som var med oss under helgen och stöttade, tröstade, hjälpte och bara fanns, ett stort varmt och innerligt tack!